Var du nervös innan ditt första kejsarsnitt? Hur gick tankarna på morgonen?

Jag var väldigt nervös! Det kändes som julafton när man var liten fast gånger tusen. Så mycket förväntan och så många tankar. Vi var på BB Sophia klockan 7 på morgonen och som tur var är jag sjukt morgontrött vilket gjorde att jag var ganska lugn. Vi skulle egentligen ha börjat snittet runt halv 8 men det blev framskjutet till strax innan 10. Under väntetiden steg nervositeten och det var rätt surrealistiskt att sitta där i operationskläder och vänta. Vi skrattade ganska mycket åt varandra eftersom man ser rolig ut i operationskläderna.

Varken jag eller Johan hade sett en operationssal innan och när vi gick med barnmorskan till salen slog hjärtat snabbt. Som tur var blev jag snabbt lugn när man kände av den härliga stämningen från personalen. Här kan ni läsa mer om mitt planerade kejsarsnitt. 

Hur kändes det att komma hem från sjukhuset?

Oj, oj, oj! Det var väldigt speciellt. Tänk att de låter oss ta hem henne! Varje litet moment med Alma var enormt. Att byta blöja eller gå små promenader kändes som gigantiska händelser. Både jag och Johan var rädda att göra någonting fel eller att man skulle råka tappa henne så vi rörde oss som två sniglar.

Hur var första tiden med Alma?

Det var väldigt mysigt! När den första komma-hem-från-sjukhuset-dimman hade lagt sig var det härligt att bara kunna gosa med henne. Jag hade som sagt noll förväntningar och blev glatt överraskad att det gick så mycket lättare än trott. För mig och Johan fokuserade vi på att göra det mysigt hemma och köpa hem/laga god mat. Vi tog det bara lugnt om dagarna och hade knappt några besök. Det här kaoset som många pratar om kom aldrig för oss och det är jag väldigt glad över. 

Hur mådde du? Både med tanke på kejsarsnittet och sömn etc?

Överlag så mådde jag bra, både fysiskt och psykiskt. Jag hade såklart ont från snittet men smärtan var mer som en extrem träningsvärk. Det jobbigaste var att inte ha någon kontakt med magen och känna sig svag. Alma föddes i början på juni så jag fick iallafall mycket energi av solen! Vi gick små promenader och försökte vara ute lite varje dag. Jag kände mig lycklig och stolt.

En sak som jag inte gillade var amningen, jag tyckte det var så jobbigt att amma offentligt, även om jag hade en tunn bomullsfilt över. Jag kände mig exponerad och tyckte inte alls att det var mysigt.

Det här med sömnen var en omställning, Alma vaknade ungefär var tredje timme på natten och ville äta men som tur var somnade hon om efter varje gång. Det är jobbigt att bli väckt men jag försökte ta igen sömn på dagen när hon också sov! 

Vilka prylar var bra att ha och vilka var mindre bra?

En sak som jag inte hade någon aning om innan var amningsinlägg. Sådana där tunna som man lägger i bh:n. Tror det var första eller andra natten hemma som vaknade jag och var helt genomblöt från bröstmjölk haha. Sedan dess hade jag alltid amningsinlägg, både på dagen och när jag sov. 

Ett babynest var det bästa köpet till Alma den första tiden. De första veckorna hade vi det även i vagnen så att hon inte skulle glida runt så mycket. Ett annat bra köp var en badbalja, Stokke flexi bath med spädbarnsinsats (vi hade inget badkar).

Vi började med att köpa ett stort fristående skötbord men vi insåg snabbt att ett väggmonterat i badrummet passade oss bättre. Var lite onödigt att ha köpt två skötbord så man kanske ska fundera lite vad som passar ens behov bäst. När vi ändå är inne på det här med att byta blöja så köp ett skötunderlägg som ni kan ta med ut! Libero har även bra tunnare engångsunderlägg som heter Mats. 

Det mest onödiga köpet för oss, förutom det här med skötbordet, var en bröstpump. Använde den max tre gånger. Tror aldrig jag har känt mig så obekväm i hela mitt liv. Får fortfarande rysningar när jag tänker på det. Men som sagt, det är en smaksak och fungerar jättebra för andra. 

Vad förvånade dig?

Hur snabbt man faktiskt anpassar sig! Något som känns superläskigt i början kan kännas som ingenting en vecka senare. För varje vecka växte jag som person och förälder. Jag blev också förvånad över hur mycket jag uppskattade min kropp. Att bli mamma har stärkt mitt självförtroende.

Vad var svårare/lättare än du trott? 

Det svåraste var amningen! Det var inte alls mysigt. Jag tyckte inte att det gjorde ont men jag var extremt obekväm. Jag stod ut för att BVC sa att det var det bästa men den här gången kommer jag sluta/trappa ner tidigare om det inte känns bra. Det är inte ”värt” den stressen om man själv inte mår bra. Vi började komplettera med ersättning när hon var 2,5 månader (för hennes vikt) och vid cirka 4 månader drog jag ner på amningen. Tror att jag slutade helt när hon var 5 månader. 

Det som var lättare än trott var just första tiden hemma. Jag hade föreställt mig megakaos och att jag aldrig skulle få duscha eller äta annat än smörgåsar på stående fot. Så blev det ju inte alls för oss. 

Vilket är ditt bästa tips när man väntar sitt första barn?

Innan förlossningen, försök att vila och bara ta det lugnt. Läs en tidning och ät godis eller vad du tycker är mysigt.

Gällande den första tiden med barn så är mitt allra bästa tips att ta allt som det kommer. Ha inte skyhöga förväntningar på första tiden utan go with the flow. Då minimerar man risken för att bli besviken och kan istället bli positivt överraskad! Om ni har en dålig dag, låt det vara en dålig dag helt enkelt. Boka inte in massor med besök/aktiviteter utan gör det som ni känner för dag till dag.