Gravidklänning Tiffany Rose Jacka Pellobello Armband Alexander McQueen
Jag måste säga att vecka 36 har varit en jobbig vecka. I fredags började det klia över hela mig och jag har också fått väldiga problem med foglossning/falsk ischias. Jag haltar fram och varje steg gör ont.
Min gravidstatus just nu:
- Träffade min barnmorska i tisdags och allt ser bra ut med lilltjejen i magen. Hon har inte fixerat sig än men ligger med huvudet ner. Hon sparkar massor och ”putar ut” med rumpan. Nu spelar det ingen roll om hon fixerat sig eller ej eftersom jag ska göra ett planerat kejsarsnitt.
- I onsdags fick jag ta blodprover för att undersöka mitt kliande. Det kan vara problem med levern/gallan vilket kallas hepatos men det är som tur var inte så vanligt. Ska få mina svar idag så håller tummarna att mina prover är bra!
- Jag har även träffat en läkare för foglossningen/ischias/kliandet och hon bestämde sig för att sjukskriva mig.
- I allt det här känner jag mig deppig men samtidigt sjukt motiverad att det är mindre än 3 veckor kvar. Jag tar varje dag som det kommer och försöker att fokusera på allt som är positivt!
Låter jättetufft! Hoppas att sjukskrivningen kan underlätta och att det känns skönt att det ”bara” är tre veckor kvar. Själv kämpar jag på med envis förkylning och bebis som vägrar sova någon annanstans än i min famn samtidigt som han ändå vrålar och vill göra saker hela tiden. Det prövar mitt tålamod, haha. Kram
Ja det är skönt att det bara är 3 veckor kvar, känns som att man kan ta på mållinjen nu och det är ju motiverande 🙂 Åh haha! Det låter som en jobbig kombination, hoppas att du blir frisk snart!kram
Gaaah kan bara hålla med dig! Min vecka har varit "hell on earth". Över en natt har jag blivit höggravid deluxe med alla extremt ohärliga krämpor som hör därtill. Och vet du, jag sa till min man igår…"jag vill faktiskt vara bitter idag, för det här är sjukt jobbigt just nu". Så, jag känner precis som du en depp över just veckan, MEN i det stora hela också en skräckblandad längtan till att det nu är så kort tid kvar. Nyss var det ju typ 20 veckor kvar, gaah!
Jag känner helt igen mig i din beskrivning hehe. Bra att berätta för din man och man är ju faktiskt "tillåten" att ha bittra dagar, det blir ju bättre sen <3 Jag har inte ens hunnit reflektera så mycket över kejsarsnittet/första tiden för all energi har gått åt diverse gravidkrämpor haha