Idag är det en månad sedan Livia föddes och kom in i vårt liv. Jag känner så mycket kärlek till den här lilla tjejen och är otroligt glad att vi är en familj på fyra! 

Den första månaden har gått snabbt och det har varit väldigt mycket känslor den första tiden. I början var jag extremt emotionell och kunde gråta för allt och inget. Hade också lite ångest att Alma skulle känna sig utanför (vilket hon inte alls verkar göra). Det kändes som mina hormoner tog mig på en bergodalbana men som tur var har det släppt nu! 

Livia växer på men tyvärr är hon fortfarande gul. I förra veckan gjorde vi en blodprov som ska följas upp nästa vecka igen. Då hoppas jag att hennes värden har gått ner! Hennes gulhet sitter i ansiktet och på magen men läkaren tyckte inte att hon behövde behandling som det ser ut nu. Sedan i lördags har hon även varit orolig och skrikit en hel del. Jag misstänker att det är hennes mage som gör ont så vi kör på med magmassage och magdroppar här hemma. Det är så jobbigt när hon skriker och det gör ont att se henne så ledsen. Även om Livia har ont i magen sover hon bra på natten vilket jag är tacksam över. Hon vaknar ju och vill äta regelbundet som somnar som tur var om efter.