I torsdags hände det – jag fick min magmuskeldelning opererad! Jag ville inte skriva om det förrän det var gjort men nu är det klart. Nu har jag tagit mig över det största hindret!
Efter mitt möte på Ersta insåg jag på en gång att den bästa lösningen för mig är att opereras privat. Jag har lidit av min diastas varje dag, både fysiskt och psykiskt så jag kände att jag inte orkar med en evig väntan. Riktlinjerna för magmuskeldelning via landstingen är ju på väg att bli bättre och mer jämlik men det kommer ta sin tid innan dessa är på plats.
Innan jag var på Ersta hade jag träffat två privata kirurger för konsultation. Jag hade gjort massor med research för att hitta vilka som är bäst på det här i Sverige. Det var två som stod ut, en kirurg på Stockholm Hernia Center och en på Akademikliniken. Båda två har stor kunskap om magmuskeldelningar och gjort studier i ämnet. Eftersom båda två sa samma saker gällande operation och vad som skulle passa mig bäst gick jag på personlighet och mitt val blev Akademikliniken.

Kvällen innan operation
Dagen innan operationen var jag jättenervös. Och då menar jag jättenervös. När jag stod i duschen på kvällen och skrubbade med den där Descutantvålen kändes allt så verkligt! Jag hade svårt att somna den kvällen för jag hade så många tankar i huvudet. Imorgon skulle det ske!
Operationsdagen
När jag vaknade kände jag mig peppad och passade på ett dricka en del fram till 08:00. Klockan 10:00 skulle jag vara på kliniken och man får inte dricka något på två timmar innan. När jag blivit inskriven fick jag ett rum där jag fick byta om till en sjukhusskjorta, stödstrumpor och tofflor. Fick även en fluffig morgonrock över. Först kom en sjuksköterska och tog blodprover samt blodtryck och ställde en rad frågor. Jag fick även prova ut en lång gördel som ska vara på dygnet runt i 6 veckor. Alla var så snälla och jag kände mig faktiskt inte nervös längre. Efter en stund kom narkosläkaren och vi gick igenom olika läkemedel, om jag brukar bli åksjuk osv. För att undvika illamående efter narkosen fick jag en tablett och ett plåster bakom örat.
Nästa person att träffa var min kirurg som hämtade mig med ett stort leende. Vi gick in i ett annat rum där han fotograferade magen och började rita. Jag är rätt kittlig och skrattade massor. Det var inte alls så obekvämt som jag trodde. Det var väldigt avslappnat och vi pratade lite kort om operationen. Den skulle ta 2,5 timmar och precis som jag visste sedan konsultationen skulle han snitta från höft till höft och sy ihop magmusklerna. Sedan dras huden ner, överskottet tas bort och naveln får en ny plats. Flyttar man inte naveln skulle den hamna i bikinilinjen haha. Det här kallas full bukplastik. Även om anledningen till operationen var att åtgärda min magmuskeldelning ville jag återställa utsidan någorlunda då jag fått ett överskott av hud.
När jag hade fått den fina målningen på magen tog jag det lugnt på mitt rum några minuter innan en narkossjuksköterska hämtade mig. Nu var det dags! Vi gick in i den stora operationssalen där jag möttes av två till supergulliga narkossjuksköterskor. Så snälla och omhändertagande. Jag är svårstucken men de tog sig tid och satte sedan infarten på första försöket. Sen kom narkosläkaren och jag skulle precis säga att “Det här fungerar nog inte på mig“ men somnade mitt i meningen haha.
Jag slog upp ögonen på uppvaket och fick frågan hur jag mådde och om jag ville ha vatten att dricka. Jag tror att jag sa att jag inte visste hur jag mådde och somnade om. Jag var rätt dåsig men hörde röster från andra patienter och personal. Det kändes lugnt och tryggt. Efter cirka 2 timmar på uppvaket blev jag rullad till mitt rum. Där noterade jag att min gördel var på och jag hade dränage på varje sida plus en kateter. Tillbaka på rummet fick jag mer vatten och tabletter. Jag kände ingen smärta just då utan började bli hungrig. Jag fick en härlig bricka med allt möjligt som jag åt innan jag somnade om igen.

Dagen efter operationen
Klockan 06:00 kom en sköterska in och gav mig tabletter samt tog ut katetern. Det känns lite obehagligt men inte ont. Efter fick jag frukost. Herregud så gott det var att äta. Efter en timme fick jag hjälp att testa att sitta upp och gå runt i rummet. Det kändes som efter kejsarsnittet, som extrem träningsvärk och att det stramar. Jag drack massor med vatten för innan man åker hem vill personalen veta att man kan kissa. Man har på sig gördeln när man kissar vilket känns lite lustigt i början haha.
Jag gick runt i rummet i några omgångar och låg sedan och vilade i sängen. Till lunch fick jag lax, spenat och potatis följt av kaffe och choklad. När jag druckit upp min kaffe kom kirurgen och hälsade på. Han sa att operationen hade tagit 2,5 timmar (som planerat) och att han var nöjd med allt. Det kändes jättebra!
När min kirurg gått fick jag all information jag behövde. Genomgång av tabletter och sprutor och hur man tar hand om dränaget. Innan jag blev utskriven tog de bort ett dränage och det kändes rätt obehagligt. Det är ju en slang i magen så inte undra på att det känns konstigt. Jag klädde på mig en hoodie och fick hjälp att ta på mysbyxor, strumpor och skor. Sedan tog jag hissen ner där Johan mötte mig med en extra kudde och sen åkte vi hem. Den extra kudden var skön att ha mot magen när man satte sig i bilen. Väl hemma gick jag sakta ett varv i lägenheten innan jag vilade i sängen.
Första tiden hemma
Nu har jag varit hemma i två dagar och det fungerar bättre än jag trott. Hittills iallafall. Tjejerna vet om att de inte får klättra upp i sängen eller kasta sig över mig. Jag får teckningar på sängen och båda vill gärna hjälpa till. Det är ju svårare för Livia som bara är 2 år men hon förstår ändå att jag inte kan leka som vanligt just nu. Jag kan iallafall läsa en bok högt om jag är i sängen och de sitter nedanför.
Det är en del att hålla reda på här hemma. Jag har ett dränage kvar som ska kontrolleras, har 5 olika mediciner men tar “bara“ 4. Tre av dessa är tabletter och en är Fragminsprutor som man måste ge sig själv varje kväll. Jag avskyr sprutor men dessa är små och går snabbt. Det jobbigaste är nog att gördel är rätt tajt och jag är ovan att sova på ryggen. Vanligtvis sover jag på mage eller sidan och det går inte nu. Jag har hört att det är viktigt att röra på sig försiktigt så jag vaggar framåtlutad här hemma haha.
Smärtan är ungefär likadan som i fredags, som massiv träningsvärk och stramar. Jag är trött och kan känna mig lite yr ibland. Jag kan ta mig ur sängen utan större problem och göra mindre saker som att hämta något att dricka. Jag skämtade med Johan att jag får köpa en sådan där klocka jag kan skaka på när jag behöver hjälp.
Imorgon ska jag ringa till kliniken och lämna mått på mitt dränage och förhoppningsvis får jag komma och ta bort det. Annars får jag nog ta bort det på återbesöket i slutet av nästa vecka. Det ska bli så spännande att se magen och jag längtar till jag kan bli stark igen! Att säga hej då till smärtor och buktryck. Det dröjer innan jag får börja träna som vanligt men jag är glad att jag har tagit mig över det stora hindret.

Såhär ser jag ut här hemma. Gördeln är på hela tiden och över har jag ett par vida byxor och en hoodie. En hoodie med dragkedja är att föredra så man slipper dra något över huvudet.
Om du har frågor så lämna en kommentar nedan eller maila mig. Jag svarar på allt så det är bara att fråga på!
Hej Angelica, så peppande att läsa om din operation. Får man fråga vilken kirurg på Akademikliniken som opererade dig?
Hej! Ja såklart! Det är Peter Emanuelsson som gjorde den. Är verkligen jättenöjd med honom!
kram
Tack snälla, planerar själv att göra samma operation men är så nervös. Så svårt att veta vilken kirurg man bör välja.
I snart 9år har jah haft min magmuskeldelning. Nu är snart min minsting 3 och jag ska aktivt försöka komma fram till hur jag ska lyckas få en operation då hela mitt liv i princip präglas av detta. Svårt för andra att förstå tror jag.
Hamnade här då jag nu ska försöka hitta något bra ställe. Har man inte fritt vårdval? Kan man inte be läkaren om remiss dit man vill? Bor nu i Kronobergs län och här finns säkert ingen specialist på detta. Jag tycker detta är så svårt.
Mycket intressant och inspirerande att läsa här iaf!
Inte hela mitt liv… livet efter magmuskeldelning såklart hehe
Jag förstår precis hur du känner. Det är svårt för andra som inte är i samma situation att förstå hur plågsamt det kan vara. Vad trist att du snart haft den i 9 år, det är lång tid <3
Det är olika från landsting till landsting. Vissa beviljar och andra inte. Vissa återställer även utsidan och andra rör inte det "kosmetiska" alls. Det är jätteolika tyvärr. Jag vet att Stockholms landsting inväntar nya riktlinjerna som ska ligga på Socialstyrelsens bord just nu. Kan du kanske ringa till den som är ansvarig för vården i Kronobergs län och fråga? Jag ringde exempelvis till vårdgarantin i Stockholms län bara för att få allt klargjort.
Mitt bästa tips skulle vara att börja gå till en allmänläkare för att försöka få en remiss till ett större sjukhus. Om det inte finns någon som är inriktad på diastas och liknande borde remissen gå till ett annat län där det finns? För man måste ju få vård för det man är i behov av. Jag har hört att vissa kan skicka remiss till Stockholm Hernia Center som utför operationer på uppdrag av olika landsting. Har även hört att vissa län skickat remiss/samarbetar med privat plastikkirurg om inte tid/erfarenhet inte finns. Att det då blir på uppdrag av landstinget men genom privat.
Jag tog ju beslutet att göra operationen privat och jag är så glad över det. Operationen har redan förändrat mitt liv, är så glad att slippa alla problem och det hemska buktrycket varje dag.
Om du vill bolla eller fråga något så är det bara att du skriver! Jag har kontakt med flera som har eller vill opereras och det är bara kul att kunna hjälpa andra i samma sits. kram
Hej Angelica, hur fick du det "via landstinget "? Kompis till mig har samma problem och de sa nej flera gånger
Hej! Jag fick det aldrig helt godkänt via landstinget. Jag fick komma på ett första möte på Ersta sjukhus som jag tror är det enda sjukhus som opererar diastas i Stockholms landsting. Jag tror det beror på att de bedriver studier på magmuskeldelningar. I regel godkänner inte Stockholms landsting operationer av diastas i dagsläget 🙁 Läkaren jag träffade där sa inte att han skulle neka mig operation men han ville först se allt på röntgen och sen komma på vidare samtal. Med någon kallelse har jag inte fått till röntgen såhär tre veckor senare och han visste inte heller om fortsatta samtalet skulle bli av pga corona. Så även om jag skulle få ok på operationen via landstinget skulle det dröja evigheter innan den skulle bli av. Det var över 1000 personer i kö från i våras. Remissen till Ersta fick jag iallafall genom en läkare på vårdcentralen.
Det var på grund av ovanstående som jag bokade en privat operation istället.
Hoppas att det löser sig för din vän!
Håller tummarna för fortsatt bra återhämtning ❤️
Vad snällt av dig!! kramar
Hej! Vad skönt att du fått det gjort! Undrar lite omRegion Stockholm sa blankt nej? Om andra regioner ger operation hade du kunnat söka vård någon annanstans då?
Ja det känns så bra redan, jätteglad att jag har kommit över det här hindret nu 🙂
Precis, jag fick höra både från vårdcentralen och en annan läkare att Stockholms landsting inte gör dessa operationer längre. Att de väntar på de nya riktlinjerna. Jag har även ringt själv till Stockholms landsting och pratat med de som jobbar med vårdgarantin. Där fick jag det bekräftat att Stockholms landsting idag inte opererar rektusdiastas. Fick även bekräftat att man inväntar de nya riktlinjerna som nu ligger hos Socialstyrelsen.
Tyvärr inte! Man måste vara i det län man är skriven i. Då skulle jag behövt bokföra om mig. Det är så synd att det varierar så pass mycket mellan landstingen.
Hej hur mycket har det kostat?
Hej! Det kostade prick 100
Hej 100 tusen?
Ja tyvärr eller vad man säger 🙂 100 000 kr prick kostade det.
Har följt dig till och från sen länge, säkert sen 2006 typ. Har sett dina inlägg om din delning och blev genuint glad för din skull nu när jag läste detta inlägg! Förstår att det måste kännas skönt att nu ha operationen gjord. Krya på dig och hoppas du blir nöjd med resultatet 🙂
Men åh vad roligt att du har följt mig så länge! Gör mig jätteglad verkligen! 🙂
Det känns jättebra att ha det gjort nu. Hoppas också det! Ser fram emot ett starkare jag inifrån och ut. kram
Åh så glad för din skull!Har själv samma sak men inte gått vidare med det som du – så blir inspirerad av att följa dig! Någon dag ska jag ta tag i det för egen del!
Vad snäll du är, tack! 🙂 Vad tråkigt att du har samma sak. Det är så jobbigt 🙁 Det är bara skriva en kommentar eller maila om jag kan hjälpa dig med något. kram