Om jag ska vara helt ärlig så hade jag inte tänkt att skriva om min förlossning men såhär i efterhand känns det annorlunda. Jag sökte själv mycket information inför mitt snitt så om jag kan hjälpa något att förbereda sig blir jag väldigt glad. Vår dotter kom som sagt till världen medett planerat kejsarsnitt på BB Sophia. Innan jag ens blev gravid visste jag att om jag någon gång skulle få barn så skulle jag vilja föda med kejsarsnitt. Jag är själv född den vägen och har aldrig känt att jag vill uppleva en vanlig förlossning. Jag vill inte gå in på djupet här men mitt önskemål var baserat på psykiska anledningar och inte fysiska.
När vi träffade vår barnmorska för första gången berättade jag med en gång att jag ville ha ett snitt. Jag hade läst att det kan ta tid att få det godkänt och ville därför starta processen så snart som möjligt. Min barnmorska svarade med den klassiska meningen ”En vaginal förlossning är det bästa” vilket jag förstår men för mig som enskild individ var det inte det bästa.
I början på 2015 fick jag träffa en läkare på BB Sophia för att prata mer om ett eventuellt snitt. Jag var otroligt nervös innan och när jag satt där i väntrummet hade jag gråten i halsen. Tänk om jag inte skulle få ett snitt? Läkaren visade sig vara en väldigt trevlig och varm man som såg till mig som individ. Efter ett par minuter sa han att jag skulle få mitt kejsarsnitt och jag kan inte beskriva hur glad och lättad jag blev! Jag ville nästan krama honom hårt och dansa runt i rummet. När vi hade pratat klart fick jag ett papper med det planerade datumet, den 9 juni skulle det ske!
Dagen innan vår dotter skulle födas började det pirra rejält i magen. Det kändes som dagen innan julafton när man var liten, fast gånger 10 000. På morgonen den 9 juni tog vi en taxi till BB Sophia och möttes av en trevlig barnmorska som fick oss att både skratta och slappna av. Vi fick checka in på vårt rum där vi fick byta om till operationskläder (hysteriskt fula) och barnmorskan lyssnade på bebisens hjärtljud. Egentligen skulle mitt kejsarsnitt börja runt 08:00 men på grund av en annan operation blev min framskjuten två timmar. Under tiden fick jag bland annat träffa kirurgen och när det äntligen var dags kände jag mer nu kör vi istället för nervositet.
Nere i operationsrummet möttes jag av ett riktigt dream team som höll mig i handen, förklarade allt som hände och fick mig att känna lugn. Narkosläkaren hade jag träffat ett par dagar innan så det var ett stort plus med ett välbekant ansikte! Jag var mest nervös för spinalbedövningen men efter en lokalbedövning kände jag absolut ingenting av den. När spinalbedövningen var klar sattes ett grönt skynke upp, jag fick en kateter och narkosläkaren kontrollerade min bedövning. Jag kände självklart ingen smärta av operationen men man märkte att någon rörde magen vilket var en rätt konstig känsla. Det gröna skynket rörde sig mycket under kejsarsnittet och jag noterade att min underkropp flög omkring på operationsbordet vilket nästan fick mig till skratt. Efter en liten stund hörde man ett sugande ljud och sedan ett skrik. Vår dotters första skrik! Det var helt klart det mest överväldigande jag har varit med om i hela mitt liv.
Medan jag blev sydd kom barnmorskan runt med vår dotter och det var en mäktig känsla. Nu var hon äntligen här! När hela operationen var klar blev jag flyttad till min säng och rullad till uppvaket med vår dotter i famnen. Vi fick stanna på uppvaket i ungefär två timmar och under tiden kontrollerades bland annat mitt blodtryck och hur bedövningen släppte. Väl uppe på vårt rum började känslorna att komma – nu var vi en familj!
Jag är otroligt nöjd med mottagandet på BB Sophia, från första besöket till efterkontrollerna. Jag kunde inte ha fått en bättre förlossning! Att ha lugn, vänlig och kunnig personal runt omkring gjorde allt.
Vad roligt att höra att allt gick bra med kejsarsnittet.Men att man utgår ifrån inställningen innan man knappt vet vad det innebär att verkligen föda barn vaginalt att jag inte kommer klara det psykiskt så tycker jag det är hemskt trist. (jag säger inte att just nu Angelica inte har någon kunskap men jag får den bilden av flera kommentarer nedan) Vi klarar mer än vad vi tror och det är faktiskt en mycket bättre och häftigare upplevelse än vad jag någonsin kunde tro innan jag upplevde det själv. Jag var riktigt rädd innan min förlossning, men försökte istället arbeta på min inställning till en vaginal förlossning och det blev riktigt bra i slutändan och skulle inte alls velat ha varit utan min upplevelse.
Vad härligt att du kom över din rädsla och fick en bra förlossning! 🙂 I mitt fall hamnade det inte om inställningen utan om andra psykiska faktorer som är väldigt väldigt svåra att påverka.
Har inte fött barn men jag tycker givetvis att det är en självklarhet att man skall få välja förlossningssätt själv. Hoppas själv på att få barn i framtiden och att motivera sig för det ena eller andra sättet tycker jag känns förlegat. Är man beläst på för-, och nackdelarna med båda anser jag att man skall ha rätten att bestämma själv. Även inom offentlig vård.
Grattis till flickan!:) tänkte om du och Isabella har grattat varandra för era födslar eller så? Sådanna händelser kan ju föra två personer samman tänker jag. Förstår om du tycker det är privat/dum fråga osv isf svara inte bara.
Tack! 🙂 Nej vi har inte pratat med varandra på evigheter!
Skönt att läkaren förstod din ångest och beviljade kejsarsnitt. Det är lustigt att man är så olika, jag var totalt livrädd för att det skulle bli snitt. Det hade jag aldrig klarat.
Ja det är rätt lustigt det där! Jag har hört och läst om rätt många som är livrädda för kejsarsnitt precis som jag är livrädd för en vanlig.
BB Sophia har väl inte intensivvårdsavdelnibg om något går fel? Såg program om detta då en kvinna avled och dom sa ifrån sig allt ansvar. Så uruselt!
Jo all vård finns men ingen speciell intensivavdelning för detta dvs du kan inte ligga kvar på BB Sophia när du är stabil, då måste du flyttas till ett annat sjukhus exempelvis Solna.
Underbart att de lyssnar på dig, jag har exakt samma tankar. Är rädd och skeptisk inför den offentliga vården och att en enbart ses som en patient och inte en människa med egen fri vilja. Den dagen jag blir gravid kommer jag också att efterfråga snitt, får jag inte det kommer jag antingen att gå till privata vårdgivare eller flytta utomlands. Friheten att välja bör vara självklar för varje kvinna!
Tankarna att åka utomlands fanns hos mig också! Jag hade utan tvekan gjort det om jag blivit nekad ett snitt här hemma. Jag håller med, friheten att välja borde vara en självklarhet!
Jag fødde vanligt. Væntade tvillingar och min dotter kom først naturligt men sen var de tvugna att ta ut min son med en sugpropp. Och den førsta veckan mådde jag psykiskt dåligt och græt hela tiden. Att føda min son var en jobbig upplevelse och jag ønskar att jag blivit varnad. Jag hade haft en jobbig graviditet, vattnet gick 2 mnd før tidigt och jag låg inlagd en vecka innan de kom. Så jag behøvde inte jobbig førlossning med. tog lång tid tills jag återhæmtade kig. Før vissa ær vanlig førlossning fantastiskt men absolut inte før alla. Tycker kvinnan ska få vælja!
Vad tråkigt att höra att du fick en jobbig upplevelse! Hoppas att du mår bättre idag. kram!
Kul att läsa, hon är fantastiskt fin med allt hår:) Jag håller med Mareena. Skönt att du fick föda på dina villkor! Det är någonting som jag själv önskar också 🙂
Jag går med samma funderingar, så vad fint av dig att du delar med dig av det här!
Vad skönt att du fick föda på dina villkor. Jag tycker att det borde vara en självklarhet att få föda på det sätt man vill – oavsett anledning.
Jättebra skrivet. Har själv fött mina 2 barn med planerade snitt, känner igen mig så mycket i det du skrivit!Stort grattis till dottern!:)
Tack snälla! 🙂
Blir så himla lycklig när jag läser detta. Jag älskar barn och drömmer om att få mina egna någon gång. Men en vaginal förlossning är något som skrämmer livet ur mig. Att förlösa ett barn den ”normala” vägen är något jag sett fram emot lika mycket som min egen dödsdag. Det är svårt för många att förstå den rädslan. Många anser den till och med som ”skamlig” eller ”löjlig”. Men för mig är den högst verklig.Jag har på senare år sagt att jag kommer kräva ett planerat kejsarsnitt när det är dags för mig att bli grvid. Men jag har aldrig tidigare hört/läst om någon som upplevt just ett sådant. Och att du nu delar med dig av denna upplevelse, som du dessutom beskriver som fantastisk, så känner jag glädje och hopp inför min egen framtida förlossning. Din berättelse har lugnat och stärkt mig. Jag kommer definitivt ha ett planerat kejsarsnitt. Och tack vare din upplevelse så kommer jag inte känna mig lika nervös.
Tack för att du delade med dig!
Kramar till dig
Vad kul att du uppskattade min förlossningsberättelse och finner lite lugn av den. Jag förstår precis vilken rädsla du menar, jag har haft sådan ångest för det här med förlossningar under väldigt lång tid. Jag är så glad att jag fick en sådan positiv upplevelse!
kram
Bra gjort! Jag har själv alltid tänkt adoption eller kejsarsnitt. Jag tycker att en vaginal förlossning verkar vidrig oavsett om den går jättebra. Få verkar förstå. De flesta av mina vänner har fött vanligt, nån med akut kejsarsnitt. Tycker att det är helt galet att sättet en bebis anländer på kan värderas överhuvudtaget. Inga barn för mig än så får se hur det slutar. Fint att du skriver om det i alla fall, just för att jag förstår att vissa verkar anse det sämre/mindre moderligt på något märkligt sätt. Ha en fin tid med den lilla nu!
Jag håller helt med dig, kvinnan måste själv få bestämma. Däremot finns det ju många studier som pekar åt samma håll – det är bättre, för kvinnan och barnet, att föda vaginalt, det går inte att blunda för. Eftersom kvinnor är gjorda för att föda vaginalt är det (i de allra flesta fall) också fysiskt möjligt. Man talar även om att barnet bl.a får i sig ”nyttiga” bakterier via slidan som ett kejsarsnitt inte kan erbjuda. Men nu är det på gång att barnen smetas in i avföring och slidsekret för att tillgodose sig det nyttiga de annars missar på vägen ut..
Jag menar värderas utifrån ”hur duktig” mamman varit osv. Sånt som kvinnor snackar om andra med, känner sig lite bättre själva när de fött vaginalt osv. Just DET tycker jag är otroligt löjligt. Sen känner jag också kvinnor som fött på båda sätten och själva tyckt att den vaginala förlossningen varit skonsammare i läkningsprocess, bland annat. Men kvinnan ska bestämma själv, som du skriver.
Jag förstår vad du menar, och det är inte okej att värdera så, att något som fött vaginalt skulle vara bättre eller duktigare. Jag förstår att det ofta ligger mycket grundade skäl till ett beslut att föda med snitt. Trist att många kvinnor har svårt att supporta varandra, bland annat rörande förlossning, mammaroll osv.
En vanlig förlossning är det naturliga men som tur var finns det alternativ. Min kropp skulle säkert klara av en vanlig förlossning men inte mitt psyke.
Visst är det galet! Det spelar ingen roll hur bebisen kommer. Jag har dock inte träffat någon som har sagt eller pekat på att det skulle vara mindre moderligt men har läst om det många många gånger.
Jo det spelar visst roll hur barnet föds då komplikationer med barnets andning är större med snitt än vid vaginal förlossning.Det finns alltså en anledning till varför barnmorskor och obstretiker i första hand rekommenderar vaginal förlossning.Sen kan det ju självklart finnas mammor med extrem förlossningsrädla som givetvis måste bli hjälpta.En operation i sig innebär alltid en större risk för mamma o barn.