IMAGE.JPGIMAGE.JPG

När Livia föddes och de första 6 månaderna i hennes liv tyckte jag att det var enkelt med två barn. Visst, jag var väldigt trött men Livia hängde mest med och våra rutiner ändrades inte så mycket. Det gick faktiskt så bra att jag funderade vad det var för tvåbarnschock alla pratar om.

Så fort Livia började få sin starka vilja och började krypa så kom den. Tvåbarnschocken. Herregud. De senaste två månaderna har varit så intensiva och det känns som att jag knappt hinner med något om dagarna. Livia är inte lika lätt som Alma när hon var bebis. Att sitta på ett cafe i lugn och ro finns inte på kartan. Hon är i ständig rörelse och har världens temperament. Det i kombination med en 3,5 åring är faktiskt inte lätt. Jag känner mig trött och extremt sliten men jag är också lycklig. Att ha barn får mig att le och skratta varje dag men jag vill inte dölja den jobbiga sidan.