Igår var Alma ledig från förskolan för hon behövde gå till tandläkaren och dra ut en tand. En av hennes framtänder hade fått en inflammation mellan nya och gamla tanden. Det här har till stor del med att göra att hon ramlade och slog sönder delar av framtänderna när hon var 3 år gammal. Hon har aldrig haft besvär och inte heller känt av inflammationen men den upptäcktes på hennes vanliga tandläkarkontroll.

Det här är säkert tråkigt att läsa om man inte har barn men jag tänker att jag skriver om det för det är säkert någon där ute som kommer vara med om samma sak. Jag var supernervös innan (visade det dock inte) så jag tänker att det här kan hjälpa en annan förälder med en positiv historia.


IMG_2978.jpgIMG_2978.jpg

Jag hade förberett Alma (på hennes nivå såklart) om hur det skulle gå till att dra ut en tand hos tandläkaren. Hon var såklart nervös men vi peppade med henne att hon skulle få välja något i leksaksaffären efter. Innan vi gick till mottagning fick hon ett litet gosedjur som var perfekt att hålla i handen under ingreppet. När vi kom dit fick Alma först en medicin som skulle göra att hon slappnade av. När hon druckit den fick vi sitta i ett vilorum och det tog kanske 5 minuter innan hon blev sömnig men glad, såg nästan ut som en fylla hehe. Alma började skratta åt böcker, log och bara hade det mysigt. När tandläkaren kom och hämta oss kunde hon knappt gå så jag fick verkligen hålla i henne med båda armarna. Jag upplevde det inte alls som obehagligt för Alma log hela tiden och verkade trivas i sitt lila moln.

När vi kom in i rummet satte jag henne i stolen och tandläkaren och tandhygienisten var så snälla och pratade massor med Alma. Jag satt bredvid och höll hennes hand. Först fick hon bedövningssalva och efter bedövningsspruta med flera stick. Hon märkte knappt någonting utan försökte hela tiden visa sitt nya gosedjur haha. Personalen var underbara och började prata med Alma om hur vi kunde ha kalas för gosedjuret när den fyller år. När bedövningen var på plats smög tandläkaren fram tången utan att Alma såg och sa “Nu ska jag känna lite här och sen kan det knaka“ och vips var tanden borta. Det tog verkligen bara några få sekunder. Efter satte de lite bomull i munnen och hon fick två klistermärken.

Vi fick gå tillbaka till vilorummet där jag läste böcker och Alma var fortfarande i sitt fluffiga moln och verkade rätt oberörd. Tandläkaren kom in i med tanden i en ask och berättade att Alma kanske inte kommer minnas så mycket av själva ingreppet och att man ska fokusera på att berätta hur bra det gick och hur duktig hon var. När vi stannat i rummet cirka 45 minuter gick vi sakta men säkert hemåt och senare på eftermiddagen var det en lycklig tjej som fick gå till leksaksaffären. Hon valde ett par skor, krona och en stav med Belle från Skönheten och Odjuret.

Hon har inte haft speciellt ont efter men fick en dos Alvedon innan läggdags. Såhär dagen efter har hon inte sagt något om att det gör ont utan hon är mest stolt över sin glugg. Jag hoppas att det håller i sig så!